Det är inte alls säkert att en billig burk honung i butiken faktiskt är honung och inte sirap med honungsextrakt.
När EU under 2021 och 2022 gjorde slumpmässiga kontroller på importerad honung visade de att 46 procent av de 320 proverna innehöll något annat än honung. Det var en ökning på 32 procentenheter jämfört med en liknande kontroll runt fem år tidigare.
– Fuskhonung kan du köpa på den internationella marknaden för runt 30 kronor kilot. När det sen säljs i en matbutik som honung så kan inte svenska biodlare konkurrera med det, säger Björn Dahlbäck, ordförande i Sveriges biodlares riksförbund.
Frukostdirektiv
I april klubbade EU igenom ett direktiv, kallat frukostdirektivet, som kräver att det på alla honungsetiketter anges vilket land de olika andelarna honung kommer ifrån.
Men om det faktiskt är honung eller inte i burken, det kommer etiketten fortfarande inte ge svar på.
Planen är att det ska tas fram ett laboratorium inom EU, där man kan göra prover och upptäcka upptäcka förfalskning av honung. Men det ligger fem år fram i tiden.
– Det här har legat på vårt bord i många år så det är såklart glädjande att ett beslut har tagits. Men det är först när vi får laboratoriet på plats som det blir en verklig skillnad, säger Björn Dahlbäck.
"Köp nära källan"
Hoppet fram tills dess är att svenska konsumenter gör informerade val i butikshyllan, menar han.
– Köper du svenskmärkt honung så kan du vara näst intill helt säker på att det är honung du har fått i burken. Tumregeln är att köpa honung så nära källan det går. Köper du direkt från en lokal biodlare så stöttar du de lokala bina och den biologiska mångfalden i närheten.
För de stora förlorarna på fuskhonungsmarknaden är inte de lurade konsumenterna eller biodlarna med minskade vinstmarginaler, utan just bina själva, menar Björn Dahlbäck.
– Det där röda äpplet som du kan plocka från ett träd i september, det är pollinerat av ett bi. Det kan bli äpplen även utan bin, men de blir inte så stora och fina. Det kan vara bra att tänka på vad det där äpplet är värt.