Under förra året såg Bris en markant ökning av samtal från barn involverade i gängkriminalitet, något som Mitt i tidigare rapporterat om. Det ledde till lanseringen av informationskampanjen “Det är inte för sent”.
Nu utvidgas kampanjen för att nå ut även till de som har närstående i kriminella miljöer.
– Barn och unga som är närstående till personer i kriminella nätverk kan bli väldigt påverkade. För dem kan det vara avgörande att kunna vända sig till ett anonymt stöd, säger Marie Angsell, sakkunnig socionom på Bris.
Skuldkänslor och sorg
Samtalen till Bris kommer från syskon som uttrycker oro, frustration över att inte kunna hjälpa och skuld för att inte ha ingripit. Även vänner berättar om sorg och ilska över att ha förlorat sina kompisar till kriminalitet eller död.
Vissa söker råd om hur man bäst stöttar en närstående involverad i kriminalitet, medan andra frågar om potentiella konsekvenser av en närståendes handlingar.
Tar hjälp av profiler
För att nå ut samarbetar Bris med olika profiler, inklusive artisten Jireel, influencern Lisa Anckarman Borg och programledaren Kristina "Keyyo" Petrushina.
Kampanjen finansieras av socialdepartementet och sker i samarbete med TikTok och First Lady Agency.
Lisa Anckarman Borg, Jireel och Kristina “Keyyo” Petrushina från kampanjen "Det är inte för sent".
Bris
Explosion i samtal om kriminalitet – ökat med 60 procent
Bris har sett en markant ökning av samtal relaterade till gängkriminalitet.
– Det finns ett akut hot och en jätterädsla, säger Karolina Jackson, kurator på Bris.
Kriminalitet är historiskt sett ett litet kontaktområde hos Bris, men under 2023 har samtalen om kriminalitet ökat med 60 procent jämfört med 2022. Ökningen handlar nästan uteslutande om gängkriminalitet.
Det kan handla om allt från sömnsvårigheter, till stressen att hela tiden vara på sin vakt och hur de använder droger för att självmedicinera. När barnen berättar om sin situation har de ofta en låg förväntan på att något ska förändras.
– Det som skiljer sig från de andra samtalen är att det ofta finns ett akut hot och en jätterädsla, säger Karolina Jackson, kurator på Bris.
Barnen är ofta väl medvetna om sin förövarroll, men inte att de också är brottsoffer, förklarar hon. Då är det viktigt att nyansera bilden som barnen har av sig själva.
– Den är ofta ganska avhumaniserad, som också media beskriver dem. Barnen har internaliserat den bilden.
130 familjer
Jonas Söderlund arbetar förebyggande i Skarpnäck genom att erbjuda stöd till barn i riskzonen. Eftersom han arbetar utanför socialtjänstens myndighetsområde kan han agera snabbt och har möjlighet att ha det första samtalet bara några dagar efter att han fått information om en ungdom i behov av stöd.
Jonas Söderlund arbetar förebyggande i Skarpnäck.
Mathilda Nilsson
Sedan han började hösten 2021 har han jobbat med drygt 130 familjer.
– Jag jobbar med ungefär sju till åtta familjer samtidigt. Jag hoppas att vi ska kunna tredubbla det, för det finns det behov av, säger han.
Väcka hopp
Den största utmaningen är att få fatt på barnen. Därefter är samtal vägen fram, menar Söderlund. De ska vara stärkande och fokusera på skyddsfaktorer för att minska riskfaktorerna.
För honom handlar det om att väcka hoppet till liv.
– Barnen är rätt bra på att få sina dysfunktioner speglade. De hör det inte bara från lärare och andra vuxna utan från en hel omvärld som tittar ner på dem. I ett första samtal handlar det om att vända på detta.
En hel omvärld som tittar ner på dem.
Tre kontaktområden som stack ut 2023
Skola – ökat med 34 procent jämfört med 2022
Självskada – ökat med 42 procent jämfört med 2022
Kriminalitet – ökat med 60 procent jämfört med 2022
Källa: Bris
Karolina Jackson, kurator på Bris.
Mathilda Nilsson