Kommunens satsning på att hbtq-certifiera enheter fortsätter

Mathilda Vallgren, som arbetstränar i cafeterian i kommunhuset, är bisexuell och tycker att det är bra att Ung i Tyresö blir hbtq-certifierade.
Mathilda Vallgren tycker det är bra att Ung i Tyresö är hbtq-certifierade.
Tyresö kommun håller regnbågsflaggan högt genom att hbtq-certifiera enheter.
Utbildningen, som leds av RFSL, är viktig för att alla Tyresöbor ska känna sig väl bemötta i kontakten med kommunen.

Under 2017 genomgick Tyresö kommuns försörjningsstödsenhet och vuxenenhet en gedigen hbtq-utbildning och blev hbtq-certifierade. Satsningen fortsätter och under början av 2019 har även kommunens arbetsmarknadsenhet och integrationsenhet hbtq-certifierats. Utbildningen, som leds av RFSL, är viktig för att alla Tyresöbor ska känna sig väl bemötta i kontakten med kommunen.

Ung i Tyresö är en av de verksamheter som nyligen blivit hbtq-certifierad. Där får Tyresöungdomar mellan 16 och 24 år som behöver extra stöd, hjälp att komma vidare mot arbete eller studier.

Hårt klimat för hbtq-personer

Nittonåriga Mathilda Vallgren är en av Ung i Tyresös deltagare och gör just nu arbetsträning i cafeterian i kommunhuset.

− Ung i Tyresö har hjälpt mig med mycket. Inte bara att hitta jobb utan också i kontakten med olika myndigheter och psykiatrin. De senaste åren har jag haft det struligt. Jag har hoppat av skolan och bott på olika behandlingshem. Men efter att jag fått hjälp
av Ung i Tyresö har jag äntligen fått en stabil vardag och ett jobb, säger hon och fortsätter;

− Jag tycker att det är jättebra att Ung i Tyresö är hbtq-certifierade. Alla företag och kommuner borde egentligen vara det. Jag är själv bisexuell och kom ut när jag var 16 − och då hade jag länge känt att jag gillar båda könen. I många möten med myndigheter eller med vuxenvärlden har jag känt att de inte tar mig seriöst när jag säger att jag har en flickvän. De tror att det är en fas. Därför känns det bra att Ung i Tyresö vet hur de ska bemöta mig och andra som definierar sig inom hbtq. Det ger mig ett lugn och en tilltro som jag inte har så ofta annars. Jag kan vara den jag är utan att behöva förklara mig eller känna mig till extra besvär.

Mathilda Vallgren berättar att hon har en förstående familj och många vänner som ser hbtq som något helt naturligt, men att klimatet i samhället för hbtq-personer kan vara väldigt hårt:

− Jag är en stark person, så egentligen är inte det värsta när folk säger något. För jag förklarar gärna, eller berättar gärna om folk undrar eller kläcker ur sig något dumt. Det värsta är när folk kollar på en, när de dömer en. När jag och min förra flickvän höll varandra i hand på stan blev vi totalt utstirrade. Jag kände hur folk dömde ut mig, utan att ens känna mig. Som att jag inte var en acceptabel del av samhället.

Bemötande A och O

Wanja Janeheim arbetar som vägledare på Ung i Tyresö. Hon berättar att de har mycket direktkontakt med Tyresöborna och möter unga vuxna i olika perioder i deras liv, när de kan känna sig extra utsatta. Vissa kämpar med ångest och psykisk ohälsa.

− Jag är väldigt glad för att vi fått möjlighet att utbilda oss inom hbtq. Om ungdomarna inte kan vara sig själva i mötet med oss mår de dåligt, så vårt bemötande är otroligt viktigt. Utbildningen innebar självklart föreläsningar men framför allt fick vi möjlighet att reflektera mycket över hur vi själva gör i vår verksamhet; hur vi tänker och hur vi kan förändra. Vi blev mer medvetna om normer, så som oskrivna regler i samhället. Vad är det egentligen man säger? Vad menar man? Och när kan någon ta illa upp, känna sig diskriminerad eller exkluderad utifrån ett hbtq-perspektiv? säger Wanja Janeheim.

Långsiktig plan

Som ett led i utbildningen har Ung i Tyresö upprättat en handlingsplan för att göra långsiktiga förändringar i verksamheten och startat upp en arbetsgrupp som träffas regelbundet för att arbeta med hbtq-frågorna.

− Vi förutsätter inte att allt är normativt. Bara en enkel förändring som att fråga deltagaren om hen har en partner istället för en pojk- eller flickvän har gjort stor skillnad. Eller att vi numera frågar deltagarna om de vill tilltalas med hen, hon eller han. Vi har också sett över de bilder, affischer, tidningar och tavlor som finns i våra lokaler så att de inte bara illustrerar kärnfamiljen – utan faktiskt speglar det mångfaldssamhälle vi lever i. Våra ökade kunskaper inom hbtq gör vardagen tryggare och enklare både för oss och för deltagarna, säger Wanja Janeheim.

Handlar inte om ålder

Mathilda Vallgren anser att förlegade synsätt inte är en fråga om ålder.

− Det känns ofta som att den äldre generationen har svårt att förstå. Men tyvärr finns samma tankegångar även på sociala medier, där betydligt yngre människor hänger. När jag lade ut en bild på Snapchat på två män som håller hand, blev det världens rabalder med inskränkta kommentarer. Så den omoderna synen på hur människor får vara finns överallt. Men jag tänker fortsätta leva mitt liv som jag vill. Det är vi som är unga som får ta fajten. För mig är det självklart att alla ska få älska den de vill – vi får aldrig ge upp den kampen, säger hon.

Fakta

HBTQ – vad är det?

Hbtq är ett paraplybegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner och personer med queera uttryck och identiteter. Att medarbetarna på arbetsmarknadsenheten och integrationsenheten nu har genomgått utbildningen och blivit certifierade, innebär att de fått en gedigen kunskapsgrund om vad hbtq innebär. Tillsammans med kurshållaren RFSL (riks­förbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter) har de tagit fram verktyg för att arbeta systematiskt med
bemötande och likabehandling inom verksamheterna.

Källa: Tyresö kommun
Denna artikel är en annons med innehåll från Tyresö Kommun och ej en artikel av Lokaltidningen Mitt i Stockholm.