(rubrik saknas)

Jämlikhet är något som omhuldas i det svenska samhället. Förvisso kan man diskutera vad som är viktigt att fokusera på, men många väljer att fokusera på könsskillnaderna. Att behandla två folkgrupper med olika förutsättningar med samma metod är givetvis dåraktigt – detta innebär dock inte att man ska tillåta att stereotyperna befästs allt för mycket.

I idrottshuset i Tumba där jag som student på det närliggande gymnasiet har gymnastiklektioner är det fortfarande år 1972 och man gör den typiska uppdelningen med flick- och pojkomklädningsrum. Vilket absolut inte är fel! Det är säkert välkomnat av en majoritet av dem som använder utrymmena.

Vad jag aldrig har förstått är varför det görs skillnad på flickor och pojkar, i och med att flickorna minsann har insynsskydd.

Jag förstår att hormonstinna tonårspojkar gärna vill kika in när flickorna byter om och det är givet att de inte ska behöva utsättas för detta. Fast det där finns också hos oss pojkar, det finns i alla fall hos mig. Jag vill inte att vem som helst ska gå förbi och kunna se mig byta om.

Jag förordar således att insynsskärmar sätts upp i idrottshusets samtliga omklädningsrum så att ingen behöver vara generad i onödan – oavsett kön.