(rubrik saknas)

Så har det nya året börjat och förskolorna inleder terminen med så kallad planeringsdag.

Det är inte så att jag missunnar personalen en dag utan barn. Men jag ifrågasätter hur det här kan få fortsätta år efter år utan att någon ifrågasätter. Läs nu noga: det är inte tillåtet för förskolorna att stänga om behovet av omsorg finns (jag har kollat detta med kommunen).

Men det känner inte många till, utan de flesta tror att det är förskolornas rätt.

Vad är det som gör att denna verksamhet upp till fyra gånger per år stänger för sina kunder? Hur skulle vi reagera om banken stängde en vardag för planering? Eller om systembolaget tog planeringsdagar fredag-lördag. Och hur mycket planering kan det egentligen krävas för att ta hand om barn mellan 1–5 år? Och måste hela personalen involveras i planeringen?

Nu är jag personligen inte berörd då jag inte har anställning och mer än gärna är hemma med mina barn. Men då jag hade anställning var jag tvungen att sjukskriva mig dessa dagar, då jag inte orkade ta diskussionen med min chef som inte hade någon förståelse för ledighet över huvud taget. Skulle jag vara ledig var jag tvungen att ta till lagboken, och gånger som dessa avstod jag ifrån det.

Kan man inte använda sig av fjolårets planering? Hur mycket skiljer det sig år från år?

I stället för planeringsdagar kan man väl kalla detta medarbetardagar. Personalen får göra något trevligt i grupper, så att de föräldrar som behöver arbeta inte behöver stå utan omsorg. Föräldralediga och arbetslösa kan då vara hemma med sina barn. Eller göra som andra företag – ta en Ålandskryssning på helgen.