Min lokala hjälte

(rubrik saknas)

Den 26 februari skrev jag ett inlägg med rubriken ”Dålig information om parkeringsregler”.

Men egentligen handlar det här om något värre än dålig information, det handlar om våra förtroendevaldas syn på sina invånare.

Bakgrunden är att Danderyds kommun låter ett privat bolag bötfälla dem som inte har förnyat sitt p-tillstånd för infartsparkering. Man ger fritt spelrum för bolaget med hänvisning till annonsering vid något tillfälle.

Kommunens webbplats nämner inte dessa (nya) regler, tvärtom står det ”Byter du bil måste också parkeringstillståndet bytas ut”.

Vi bötfälldes och ville kontakta kommunen, men det gick inte. Berörda tjänstemän föreföll blockerade och ansvariga politiker var oanträffbara. Vi gav upp och betalade boten.

Några dagar senare kom inkassokrav, vi har inte betalat i tid. Dessutom sägs ”Skyldighet att betala inkassoavgift är reglerad i lag. Erhåller vi inte betalning inom 6 dagar …” etc. Det talas om Kronofogden och stämning i tingsrätt.

Frågan är om det är så här vi vill ha det i relationen mellan kommunen och invånarna. Relationen borde präglas av en viss ömsesidig respekt och värdighet.

En kommun är en ”medlemsklubb”. I kommunallagen står: ”Medlem av en kommun är den som är folkbokförd i kommunen”, dvs ordet ”medlem” används.

Förloppet med p-boten liknar snarare relationen mellan oseriösa företag, bluffakturabolag eller telebolag som lurar gamlingar, och deras offer.

Man hoppas att det inträffade begränsar sig till ovana och aningslöshet vid upphandling av tjänster och inte något annat. Kommunen borde vid upphandling säkerställa att kommunallagens intentioner om relationen mellan kommunen och dess invånare också präglar kommersiella företags affärsverksamhet som verkar under kommunens monopol.

Sten Lindgren