(rubrik saknas)

Sedan Riksdagen 1997 beslutade om nollvisionen har antalet dödade i trafiken stadigt minskat. Nollvisionen är ett mål som är väl känt och används av alla som arbetar med trafik och trafiksäkerhet.

Arbetet i nollvisionens anda innebär att vägar, gator och fordon ska anpassas till människan och hennes olika förutsättningar. Den perfekta människan finns inte och det innebär att vi måste acceptera att olyckor inträffar men inte att människor dödas eller skadas allvarligt. Ansvaret för säkerhet delas mellan dem som utformar och dem som använder transportsystemet. Summan av allas insatser leder till tryggare och säkrare vägtrafik.

Den här typen av systematiskt samarbete borde kunna användas inom fler områden. Jag ser framför mig nollvisionen för skolan. Där alla som arbetar med och kring barn och unga använder sig av samma tydliga vision och målbild. På samma sätt som den perfekta människan inte finns i trafiken finns den inte i skolan heller. Skolan måste därför, på samma sätt, utformas och anpassas efter elevernas olika förutsättningar. Något annat är oacceptabelt! Vi kanske måste acceptera att alla elever inte har MVG i alla ämnen, men vi kan inte acceptera att elever tillåts gå ut skolan utan något betyg alls.

Vi måste givetvis ha samma mål för alla elever, tänk om Nollvisionen bara gällde för en del trafikanter.

Carina Erlandsson, Danderyd