(rubrik saknas)

Runt Orminge har man sedan några år tillbaka kunnat se affischer med budskap som ”Rädda våra soldater i Afghanistan. Ta hem dem levande.” Det är upprörande att vissa har en så blaserad syn på omvärlden. Sedan 2001 har Sverige haft trupper stationerade i Afghanistan. Sverige bjöds från början in att delta i insatsen på FN-mandat, och har sedan dess bidragit till att göra Afghanistan till ett tryggare land att leva i.

När de utländska styrkorna nu ska börja lämna Afghanistan gör de det med ett gott facit. Talibanernas terrorvälde är över och nu har Afghanistan för första gången en folkvald regering. Framförallt kvinnoförtrycket – som är en central del i talibanernas människosyn – har stävjats. Exempelvis får nu även flickor gå i skolan i Afghanistan, vilket tidigare inte var möjligt. Självfallet har detta kommit till ett pris. Tusentals har fått sätta livet till i det långvariga kriget. Men samtidigt har det gjort Afghanistan till en säkrare plats, och reducerat hotet från Al-Qaida.

Kriget i Afghanistan är inget mindre än kampen för universella mänskliga rättigheter som jämlikhet, frihet och demokrati, mot ofrihet och förtryck. Inom en snar framtid ska dock de amerikanska trupperna tas hem, trots att flera amerikanska militära befälhavare avrått från det. Sverige kan inte hjälpa Afghanistan på egen hand, och därför måste ett svenskt tillbakadragande också följa. Vi kan dock vara stolta över Sveriges insats. Förhoppningsvis kommer läget inte heller att förvärras av ett så här tidigt tillbakadragande.

Till slut får alltså de anonyma affischerarna i Orminge sin vilja igenom. Men turligt nog fick de inte det från första början, för då skulle Afghanistan ha varit en betydligt värre historia.