(rubrik saknas)

Svar på insändaren ”Många blir glada av att läsa om kungahuset” den 10 april:

Jag har, ända sedan jag började tänka om samhället och kungahuset, aldrig be­gripit varför ett lands högsta företrädare ska utses inom en utvald familj där uppgiften en­ligt en förutbestämd ordning­ går i arv. Något jag, när andan faller på, uttrycker i diverse media.

Ibland får jag repliker och kommentarer. Dessa utgörs van- ligen av angrepp på min person eller aggressiva uppmaningar att hålla åsikterna för mig själv. Mycket sällan, jag minns faktiskt inte om någonsin, från någon som förmår argumentera i sak för nuvarande ordning. Detta trots att händelser runt monarkin tidvis förpestar hela samhällsklimatet med, antingen utdraget överdrivet fjäsk eller av ständigt återkommande spekulationer om statschefens privata förehavanden.

Detta är visserligen inte kungahusets fel, men jag kan inte se att monarkin bidrar med något annat som för samhällsutvecklingen eller demokratin framåt.

För mig är det obegrip­ligt att man kan reducera fråg­an om rikets statsskick till ett ären­de om den egna tillfredsställelsen över att läsa om prinsessor och babykläder i damtidningar.

Vive la republique!

Statsskicket är ingen fråga för damtidningar