(rubrik saknas)

Östermalm har blivit ännu mer segregerat efter utförsäljningen av allmännyttan och den förändrade hyreslagen som inkluderat ”läget” i bruksvärdet. I förorten dras samhällsservicen ner. De höjda taxorna i kollektivtrafiken har givit så många av oss så kallad ”stadsdelsarrest”. Risken för inbrott har ökat på Östermalm när ”vi och de” förstärkts. Priserna på bostadsrätter ligger på fantasinivåer.

Man behöver inte vara snål för att inte vilja betala de summor som trissats upp. Svenskar är nu mest belånade av alla européer. Samtidigt som räntorna ligger på extremt låga nivåer. När brister bostadsbubblan?

Ett tecken på att smärtgränsen är nådd är att bostadsrätterna i Norra Djurgårdsstaden fått sänkta priser och avgiftsfritt under första året, för att locka köpare. För vd för Carema och de få andra med samma svindlande inkomster är det fortfarande billigt, men vi andra kan identifiera oss med storken i allegorin om räven och storken: räven bjuder hem storken på middag och listig som räven är serverar han soppan i grunda tallrikar. När storken med sin långa näbb inte kan få i sig någon soppa, äter räven girigt upp allt själv. Så ser det tyvärr ut!

Det behövs nu billiga hyresrätter och kooperativa bostadsrätter. Varför får inte till exempel Stockholms kooperativa bostadsrättsförening (SKB) markanvisningar i vår stadsdel? Varför styr inte Stockholms stad in bostadsbyggandet så att rätt bostäder kommer på plats?

SKB har bra regler: ”SKBs grundtanke är att alla lägenheter ska stanna i föreningen. (…) Om du däremot använder din SKB-lägenhet för byte på den öppna marknaden, mister du din plats i kön.”

Man borde dock ändra SKB:s regler så att lägenheterna inte kan användas för byte utanför föreningen. På så vis skulle man helt förhindra beröring med den spekulativa bostadsmarknaden.

Dessutom bör man sänka månadsavgifterna. Med fler kooperativa bostadsrätter med låga insatser och låga avgifter skulle Östermalm, och hela Stockholm, bli mer humant.