(rubrik saknas)

Livsmedelsverket rekommenderar ett halvt kilo frukt och grönsaker om dagen. Enligt en rapport från Statens folkhälsoinstitut når bara 9 procent av svenskarna upp till det.

Personer med dålig ekonomi är sämst på att äta frukt och grönt. Denna kunskap bör skolor och andra offentliga inrättningar ta till sig genom att planera och inspirera till betydligt större andel livsmedel från växtriket på tallrikarna.

Den stora mängden kött och fisk som lagas och serveras i skolkök och storhushåll bottnar ofta i rent slentriantänkande. Detta trots att vetenskapliga rapporter informerar om fördelarna med en mer vegetabilisk kosthållning ur både hälso-, klimat- och djuretiskt perspektiv.

De ekonomiska fördelarna med att laga hållbar vegetarisk mat bör väga tungt när de offentliga måltiderna planeras. Proteinrika baljväxter är billigare än de animaliska proteinkällorna kött och fisk. Grönsaker och baljväxter är dessutom fiberrika, har låga glykemiska index och innehåller viktiga vitaminer och mineraler.

Kostråden i Sverige och i hela världen är numera entydiga: ät mindre av framför allt rött kött, och mer vegetariskt för att minska risken för cancer och hjärtkärl-sjukdomar.

FN, Världsnaturfonden och Naturskyddsförening uppmanar till en betydligt sänkt köttkonsumtion för klimatets och miljöns skull.

Djurens Rätt och flera andra svenska organisationer stödjer kampanjen Köttfri måndag, som verkar för en mer vegetarisk kosthållning av miljö- och hälsoskäl och för att minska produktionstrycket inom djurindustrin, som skapar ett enormt lidande för djuren.

Skolan och de offentliga köken måste ta ett större ansvar i arbetet för att grundlägga hållbara och hälsosamma matvanor. Mer frukt, grönt och baljväxter och mindre kött vid måltiderna stärker folkhälsan, främjar miljön och djurskyddet och ger pengar över som kan satsas på livsmedel med kvalitet.