(rubrik saknas)

”Nämen vafan gör du Max!”

”Passa för helvete!”

”Domarn, vilken match tittar du på!?”

Kanske vanliga och lagom harmlösa tillrop på Söderstadions läktare eller i tv-soffan under en A-landskamp i fotboll eller en elitseriematch i hockey. Men helt förkastligt på en pojkfotbollsmatch med barn som inte fyllt nio.

Detta är tyvärr en alltför vanlig jargong hos föräldrar som i sin enfald redan ser sina barn stå överst på en prispall i VM eller OS, skriva lukrativa sponsor- och reklamavtal, bosatta i varma skatteparadis i en inte alltför avlägsen framtid.

Det de har missat är att barnet hellre klättrar i nätet på fotbollsmålet eller sprutar vatten med vattenflaskan än att dribbla mellan alldeles för små koner, eller passa bredsida 50 gånger på tid. Jag har till och med stött på sådana pajaser till fotbollspappor (ja, det är i 98 procent av fallen män) att de har skrattat och ropat uppmuntrande på ”sina” grabbar när någon från motståndarlaget gör sig illa i en kollision. Moget!

Nä, låt barnen vara barn så länge som möjligt och försök inte tvinga på barnen dina intressen. Det funkar aldrig!