Min lokala hjälte

(rubrik saknas)

Allt oftare hör vi hur övervakningskameror kallas ”trygghetskameror”, omhändertaganderum för ”trygghetsrum” och spärrar för ”trygghetsspärrar”.

Detta 1984-språk där man bortser från funktionen och i stället försöker ge bättre rykte åt vissa företeelser är ingenting ett offentligt bolag som SL ska ägna sig åt.

För det faktum att kamerorna inte minskar brottsligheten, att vakternas lokaler har använts för att misshandla människor och att spärrarna skadar hundratals personer per år är fakta som inte ska gömmas undan.

För säkerhetsbranschen är det uppenbart att ”trygghet” som prefix (prefix är den första delen av ett sammansatt ord) gör det lättare att tjäna pengar på människors rädslor.

Men för oss som vill ha en öppen, avgiftsfri kollektivtrafik där säkerheten handlar om att inte bli utsatt för brott snarare än teater som trygghetskontroller, så är även språket viktigt.

Det första steget mot en bättre kollektivtrafik blir därför att slopa trygghetsprefixet.