Min lokala hjälte

(rubrik saknas)

Jag tillhör kategorin ”ibland­resenärer” som oftast tar bilen. De tillfällen som jag använder kollektivtrafik betalar jag kontant.

Men så försvann plötsligt möjligheten att betala kontant på bussen. Automater sattes upp där man kunde köpa bussbiljett. Men efter ett tag plockades automaten bort och den möjligheten försvann.

Jag skaffade då en förköpsremsa till priset 180 kronor.Men sedan upptäckte jag det finstilta, att remsan har ett ’bäst före datum’, som var den 31 december 2011!

Nu börjar det lukta illa. Att remsan kan lösas in till och med december 2012 kändes bra, men det gäller bara om remsan inte har börjat användas.

Så, en kort resa med SL kostade alltså 180 kronor. Frågan är hur många som innehar påbörjade förköpsremsor som inte kan lösas in och i stället måste slängas?

Vilken är logiken bakom det hela? Självklart bör alla remsor lösas in till det värde som inte utnyttjats. Det känns som att SL tagit chansen att tjäna lite extra på oss som reser ibland.

Jag hörde tidigare en person från SL uttala sig i tv om att automaterna plockats bort vid busshållplatser eftersom folk kan köpa biljett via mobiltelefon. Vilket kundbemötande. Jag ser framför mig ett antal problem med detta: mobilbatteriet är slut, resenären är synskadad, gammal eller har reumatism i fingrarna.

Man undrar hur många människor som SL har kalkylerat med ska hamna ”utanför”? Är målgruppen för resande bara yngre och friska personer, samt arbetsresenärer som köper månadskort? Inte försöker man locka oss andra att börja åka mer kollektivt.

Det vore bättre om kollektivtrafiken var gratis. Det borde bara vara att stiga på och kliva av. Eftersom den tillhör vår infrastruktur är det bättre att finansiera den via skattemedel.

Det skulle också vara ett incitament för fler kollektivresor, vilket i sin tur gynnar våra miljömål.