(rubrik saknas)

Nu är det dags igen! Virusen och bakterierna är här. Det torkas snor och tröstas, byggs upp under madrasser så att barnen kan andas när de vilar, etcetera.

Vi tröstar barn som är hängiga och inte orkar med stoj och stim från sina elva små vänner. Vi försöker förklara för föräldrar att barnet inte mår bra och inte orkar 8–9 timmar i en barngrupp på tolv barn just nu, när han/hon inte mår bra.

Här hamnar vi emellan föräldrarna och förskolans perspektiv. Den ena sidan ifrågasätter om en förskola ska passa sjuka barn, medan den andra sidan säger: ingen feber – vi måste arbeta.

Vems bästa ska man tänka på i dessa lägen? Snart är karusellen i gång, smittorna går runt, runt och vab-dagarna blir fler och fler. Dessutom har pedagogerna mage att bli sjuka!

För vems bästa är det vi pedagoger arbetar egentligen?

Annica