Min lokala hjälte

(rubrik saknas)

I nästan total enighet har stadens politiker börjat planeringen för att slakta Trekantsparken. Skolbyggnader för närmare 1 000 elever kommer för alltid att förändra den nu levande naturidyllen.

Trekantsområdet är ju bryggan mellan Liljeholmen och Gröndal, den gröna dalen. För oss boende är det den pelare som bär upp det vackra Stockholm, den gröna lungan, en sällsam blandning av stad och natur. Nyss sjöng näktergalen i snåren och på andra sidan sjön har duvhöken ungar, medan folk flockas kring och i sjön.

Kort sagt, en dynamisk och vacker del av Stockholm.

Självklart behövs skolor i vår omgivning och massor av bostäder i regionen. Och det är politikernas uppgift att ta med det i beräkningarna när staden växer.

Men vänta er ingen förståelse för er begäran att upphäva lagen om strandskydd bara för att ni missat samhällsservicen. Sno inte en levande del av vår park – det är att göra det för lätt för sig!

Lägg ned planerna på att slakta parken och tänk i stället nytt. Och håll byggkapitalet stången, även om de otåligt väntar på att få utdelning på sina markinvesteringar i Lövholmen.

Kanske går det att förhandla fram en markbytesaffär så att det blir plats för en skola på Lövholmen?

En uppmaning till samtliga partier i stadsbyggnadsnämnden: Bygg barnen en skola – men ingen kompromiss om parken!

Rör inte Trekanten – inte minst för barnens skull!

Kjell Johansson