(rubrik saknas)

Kommunen har en långsiktig plan på att lägga konstgräs på grusplanen i Axelsberg. Om planen ska användas som fotbollsplan så är det en rimlig tanke. Det kan aldrig vara bra för barnens lungor att flåsa omkring i allt det damm som virvlas upp när det spelas fotboll på planen.

Men en annan sida av saken är att med konstgräset så försvinner skridskobanan för gott – ett kärt och gratis vinternöje för många.

På senare tid har även andra än kommunen börjat göra upp planer för vårt närområde.

En fotbollsklubb tycker att det brådskar och vill exploatera, inte bara fotbollsplanen utan också omgivande skogsbackar. Här ska det bli banor för cyklar och hinderbana och därtill en basketplan. Det ska sjuda av aktivitet är tanken.

Det låter som ett ganska så rejält ingrepp i närmiljön för oss som bor i Axelsberg. Det verkar inte som de pigga entreprenörerna bryr sig så mycket om vad vi tycker, vi som bor här i de storskaliga höghusen med den fina naturen inpå knuten. Allt präglas av attityden att allt kan köpas för pengar.

Men vad är det som säger att det som är dyrt, storslaget och ska förespegla framåtanda är det som vinner människors hjärtan? Jag tror jag ska starta en insamling till några extra parksoffor till de där underbara ställena uppe i skogsbacken där den första vårsolen värmer så skönt.

Kanske att något borgarråd dessutom tycker att det är en fin idé.

Axelsbergsbo