(rubrik saknas)

Julen är en stor helg för oss alla, avsett om man är troende eller inte. Stämningen brukar vara underbar, alla försöker vara snälla mot varandra.

Första gången jag smakade hembakade pepparkakor var för 30 år sedan, när jag firade svensk jul för första gången. Jag blev nyfiken och ville veta mer om de goda kakorna. Men jag fick aldrig något bra svar. Så jag har sett pepparkakorna som en given symbol för globalisering.

Som ni vet innehåller de ingefära, nejlika, kanel och kardemumma. Kakorna är alltså en produkt från olika länder, och inte ursprungligen från Norden. När jag forskade mer om deras ursprung fick jag veta att de tydligen har kommit till Sverige via Tyskland.

Pepparkakan har i dag en given plats i landets fikarum, men det har tagit lång tid för den att komma hit. Kakor med sting av starka kryddor har kunnat spåras till Egypten för över 4 000 år sedan. De var även populära i det antika Rom.

Från början var de lika mycket medicin som sötsak. Kakorna ansågs öka sexlusten, förbättra synen och vara både ett preventiv- och abortmedel för kvinnor.

Forskarna anser att Tyskland är den moderna pepparkakans hemvist. I Nürnberg, Aachen och Basel producerades kakor i stora lass för export och inhemsk konsumtion.

Troligtvis kom kakan till Sverige via tyska furstar. På 1500-talet skickade de pepparkakor i present till olika personer de ville fjäska för. Detta har jag kunnat läsa i ”Kringlor och pepparkakor” av Gösta Berg och ”Mathistorisk uppslagsbok” av Jan Öjvind Swahn.

Under julfirandet går mina tankar till de människor som odlar inge­fära, nejlikor, kardemummor och kanel till våra goda pepparkakor.

Men vi ska heller inte glömma alla våra arbetslösa, sjuka och de fattiga pensionärar, varav många befinner sig i ett jättesvårt ekonomiskt läge just nu.

Gott nytt år till er alla.