(rubrik saknas)

I Lokaltidningen Mitt i konstaterades den 27 augusti att lärartätheten i Danderyd är den lägsta i landet, enligt en undersökning genomförd av Svenska Dagbladet.

Patrik Nimmerstam (C ), ordförande i barn- och utbildningsnämnden svarade att lärartätheten inte är ett viktigt mått i sammanhanget eftersom ”vi har Sveriges bästa skola med Sveriges bästa resultat”.

I SvD den 19 augusti sa Nimmerstam också: ”Frågan är hur mycket mer vi behöver satsa på skolan när vi har Sveriges bästa resultat”.

Eleverna i Danderyd har goda resultat. Betyder det att Danderyd har ”Sveriges bästa skola”? Är de goda resultaten ett skäl att avstå från politiska prioriteringar?

Lärarförbundet har sedan 2002 rankat Sveriges bästa skolkommun. Undersökningen bygger på statistik bland annat från skolverket och Statistiska centralbyrån. Danderyd hamnar på en föga smickrande 95:e plats. När det gäller resurser till undervisning hamnar Danderyd på plats 182, och på plats 243 när det gäller utbildade lärare.

Hur kan det då komma sig att eleverna ändå har generellt goda resultat? En faktor som SvD:s undersökning visar är att det ofta är kommuner med hög snittinkomst som har lägre lärartäthet. Är det resursstarka föräldrar som kompenserar för låg lärartäthet? Det blir i så fall en rättvisefråga – ger skolan alla barn samma möjligheter att lyckas?

Men även högpresterande elever ska få utvecklas och känna sig motiverade. Det kräver lärarresurser. Att Danderyd har bäst resultat i landet betyder dessutom allt mindre då snittet i riket stadigt sjunker.Skolan är kommunens ansvar. Som politiker bör man känna till de utmaningar som finns inom området och ta ansvar för dessa.

Det är naturligtvis bra med resursstarka föräldrar, men dessa kan och ska inte kompensera för politiska prioriteringar. Såväl elever som lärare förtjänar bättre än politisk liknöjdhet. Danderyd bör kunna leverera en skola i framkant som står sig bättre i nationella jämförelser alla kategorier. Det ansvaret vilar på våra politiker.

Emma Fagerstrand