(rubrik saknas)

Det är mycket prat om att förbättra resultaten i skolan men inte hur. Att hänvisa till höjda löner och karriär som enda lösningen blir tomma ord. Det är dags att höja hela utbildningsbudgeten och se verksamheterna som de ser ut. Att ha ett helhetsperspektiv och lyssna på pedagogerna samt föräldrarna för att förstå verkligheten.

”Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet” står det i skollagen. I förskola är utbildning ett nytt begrepp där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet.

Forskning och beprövad er­farenhet visar att barn mår, utvecklas och lär bäst i mindre grupper oavsett ålder. Barns utveckling, hälsa och lärande kräver hälsofrämjande miljöer. Deras kropp, hjärna och sinnen befinner sig i en stark utveckling som påverkas direkt av den psykosociala och fysiska miljön.

Trots detta har barnantalet i grupperna växt genom åren. Samtidigt är det färre närvarande personal i grupperna. Stora barngrupper, buller och störande ljud kan försämra barnens tal- och språkutveckling, läsförståelse, minne och koncentration. Fler barn trycks in i befintliga lokaler, många i dåligt skick med fukt, mögel, felaktig ventilation, få toaletter och dålig städning. Detta leder ofta till stress, sämre hälsa och skolresultat.

Det pratas om att barn med behov av särskilt stöd ska få det tidigt. Varför har det inte redan skett? Barn, föräldrar och personal kämpar i motvind, vissa blir utbrända. Ofta är det utdragna processer innan barn ens får det stöd de behöver men de flesta får inget eller bristfälligt. För att ha en bra verksamhet behövs risk­bedömningar och konsekvens­analyser ur ett barn­hälso­perspektiv. Det saknas helt i dag. Självklart ska personalen ha bättre löner men de måste också ha rätt att lyfta brister i verksamheten utan att bestraffas.

Det är dags att gå från fina ord på papper till insatser som gör skillnad!

Föräldrakraft i Upplands-Bro, lokalt nätverk BARNverket