(rubrik saknas)

Det är nu tio år sedan Fadime Sahindal mördades av sin far. Sverige reagerade med fasa och visade på en stark ovilja att tala om det som Fadimes död satte fingret på: att människor drabbas av våld från närstående för att man själv vill välja den person man ska leva sitt liv med.

Fadime valde en universell mänsklig rättighet, och för detta blev hon mördad.

Skulle man kunna förklara våldet utifrån religion, kultur, kön eller etnicitet som isolerade faktorer eller kan det hedersrelaterade våldet med ett intersektionellt perspektiv förklaras utifrån alla dessa faktorer i ett samspel? Är allt våld mot kvinnor ett könsvåld eller kan hedersrelaterat våld även visa en mer komplex bild: kan kvinnor vara förövare och män vara offer?

Systerjouren Somaya är den första kvinnojour i Sverige med målgruppen våldsutsatta kvinnor med utländsk bakgrund och/eller utsatta för hedersrelaterat våld. Vi har störst erfarenheter av att möta kvinnor och barn utsatta för våld med hedersrelaterade motiv.

Vi ser tydligt hur målgruppen personer utsatta för hedersrelaterat våld oftast är en kvinna med barn som vill ut ur ett äktenskap. Därför menar vi att begreppet tvångsäktenskap måste utvidgas till att även omfatta tvånget att vara kvar i äktenskap. Det är varje människas rätt att göra egna val och rätt att leva ett värdigt liv.

Vi har även erfarenhet av att personer utsatta för våld i hederns namn vill ha hjälp, vill ha stöd och vill polisanmäla.

Tyvärr ser vi att det i dag inte finns en strafflagstiftning som på ett tydligt sätt, med hela handen visar att det är brottsligt att utföra handlingar som kränker, isolerar och tvingar i hederns namn.

I en kvinno- och tjejjour är uppdraget många gånger att skydda, ge råd och vägledning i den akuta situationen, vilket många av landets kvinnojourer gör storartat.

Tyvärr finns ett vakuum tiden efter skyddat boende. Vi möter dagligen personer som trots ett skydd och en början till ett nytt liv år efteråt är i behov av vägledning och stöd.