Min lokala hjälte

Acceptera naturen eller stanna inomhus

Hundägaren Agneta beklagar sig över en vildsvinsattack och att det borde inte få finnas vildsvin så här nära bebyggelsen i Lokaltidningen Mitt i den 31 mars.

Bebyggelsen ligger där det var skog och åkrar för inte så länge sen. Vi bor alla i naturen, oavsett gatlyktor eller urskog.

Vi i Stockholm klagar över att lantisar vill utrota varg, men när vi blir orimligt rädda för lite vildsvin, så ska det tas på allvar? Agnetas rädsla, är min spänning i livet. Stanna inne är mitt tips. Jag älskar mötena mellan min hund och vildsvin. Riskfyllt flera gånger, men långt ifrån lika riskfyllt som de mötena med beväpnade ”ungdomsgäng” som jag förlänats det tveksamma nöjet av, i ökande grad sedan 90-talet i Järfälla och i city.

Uppenbarligen är Agneta och hunden oskadda på grund av att det inte var en attack utan en varning. Vildsvin är en smartare variant av tamsvin, som i sin tur är avsevärt smartare än den smartaste hund. Ett friskt svin undviker risker för sig och sin kull – en lös hund på några meter är dock en solklar provokation för en sugga med ungar.

Hade vi haft ordentligt med varg i hela landet hade detta reglerat sig själv. Observera att jägare kan endast decimera ungefär som ett bombanfall, medan vargen gallrar ut de svagaste per definition – det vill säga jakt- och kampmomenten väljer ut de starkaste svinen och vargarna.

Anders