Barnfattigdomen hör inte hemma i Sverige

Fattigdomsbegreppet har åter gjort entré. Det försvann nästan i det offentliga samtalet under decennier. Genom breda lösningar inom nästan samtliga samhällsområden lyckades man få fattigdomen att vittra sönder i Sverige. När välfärden blev sämre under 90-­talet ökade den åter. Rädda Barnens senaste rapport visar att den ökat under de senaste åren.

Vi i Unga Örnar tycker det är dags att fördelningspolitiken får ett större utrymme. Vi vill se ett förslag om att subventionera glasögon till alla barn. Inget barn ska ha svårt att hänga med i undervisningen för att deras föräldrar måste prioritera andra utgifter. Låt oss också få se förslag om frukost och läxhjälp i skolan som en rättighet, så att alla elever ges bättre förutsättningar att klara av sin skoldag.

Vi vill se extra försörjningsstöd till barnfamiljer som är beroende av stöd under lång tid, för att säkerställa att alla barn kan delta i en fritidsaktivitet eller göra en aktivitet under sommaren. Detta skulle öka livskvaliteten för barnen, minska pressen på föräldrarna och framför allt utjämna klyftorna mellan barn.

Slutligen vill vi att politiska beslut alltid ska analyseras ur ett barnperspektiv. Då går det inte att bortse från att politik som drabbar vissa grupper av vuxna med nödvändighet också drabbar vissa grupper av barn. Därför måste Barnkonventionen bli svensk lag. Barnfattigdomen hör inte hemma i Sverige på 2000-talet.