Min lokala hjälte

Därför går jag med hunden på fel sida

Hunden på bilden har inget med insändaren att göra.
Hunden på bilden har inget med insändaren att göra.

Utan hund går jag alltid på rätt sida av vägen(förutom i snäva/dolda kurvor). Jag vet vad som gäller! Med hund däremot (min tik på 45 kilo) går jag alltid på vänster sida på gångvägar. Det gör jag av tre anledningar.

För att hunden är/blir tränad att gå på vänster sida från start. Hundägare som har hunden på höger sida har det oftast på grund av att de har käpp/krycka, eller är försvagade på vänster sida. Det kan också bero på att det är enklare om de har barnvagn.

Har jag hunden på vänster sida går den alltid längs diket/gräset/skogen i stället för mitt i gången.

Du behöver då aldrig ”möta” min hund när du går, joggar eller cyklar förbi oss (oftast lite för nära). De 1–3 metrarna du får byta sida/väja i mötet är väl bättre än att komma jämsides med hunden, eller att jag skickar fel signaler till den vid byte av sida, eller har hårt kortat koppel, vilket bland annat kan göra henne uppmärksam på att fara är i närheten. Och även fast jag har henne på vänster sida, tar jag henne alltid fot vid möten i respekt för den mötande.

Jag nickar alltid med en tacksam blick och ett leende mot de som låter mig gå till vänster vid möte och blir inte arg på dem som tvingar mig att byta. Utan jag vill mest förklara här, varför jag (och andra hundägare) går på fel sida.

Om jag kan går jag alltid i skogen/buskarna i stället för på gången eller spångarna vid möten för att ni ska slippa ”väja”. Och då ska ni veta att hunden min är otroligt snäll och lekfull – men stor!

En som ledsnat på ”chicken”-leken, vem flyttar sig först!