Min lokala hjälte

De utsatta barnens behov är viktigast

Utifrån artiklar i Dagen och en ledare i DN tidigare under hösten kan man få uppfattningen att en familj i Sollentuna inte fått uppdrag som jourhem därför att man går till kyrkan varje söndag och att socialtjänsten har en nolltolerans mot kyrkobesök för jour- och familjehem. Denna vinkling är enligt oss helt felaktig.

Att göra något som handlar om att vilja anpassa sig till ett enskilt barns behov och föräldrars önskemål, till en fråga om religion är djupt olyckligt.

I samhällets arbete med utsatta barn är det barnets behov som ska stå i centrum, inte enskilda familjers önskan om att få bli jour- eller familjehem. För att få ta emot andras barn utreds man noggrant.

Det är skillnad mellan att vara jourhem och familjehem.

I jourhem placeras barn akut en kort tid för att sedan återvända hem eller placeras i exempelvis familjehem. Ett jourhem måste kunna vara flexibelt – de tar emot barn i kris, med olika bakgrund och svårigheter. Ett jourhem måste kunna anpassa sig till ett barns behov och ta hänsyn till föräldrars önskemål.

I familjehem placeras barn för ”stadigvarande vård och fostran”. När ett barn flyttar in i en familj sker det med ett omfattande förarbete som bland annat innebär att man tar hänsyn till de olika parternas behov och önskemål. Som familjehem kan det alltså vara möjligt att tillsammans med ett placerat barn gå till kyrkan varje söndag.

Vi har fantastiska familjer som inte bara öppnar upp sina hem för utsatta barn, de öppnar också sina hjärtan. Våra familjer lever på olika sätt, har olika trosuppfattningar och partipolitisk tillhörighet. Vi ber inte våra familjer att göra avkall på det som är viktigt för dem – vi ber dem att anpassa sig efter de placerade barnen som för stunden bor i deras hem. Denna anpassning är en förutsättning för att få uppdrag som jourhem.

Maria Klemets Hellberg, enhetschef, Jourhemspoolen Nordväst, Elisabeth Bengtsson, ­avdelningschef, social­kontoret Sollentuna, Kerstin Lidman, socialchef ­Sollentuna kommun