Djungelns lag om sista barnvagnsplatsen

Lisa Bonichsen skriver krönika om barnvagnar på bussen.
Mitt i:s reporter Lisa Bonnichsen skriver en krönika om hur det är att åka buss med barnvagnen.

Ska vi få en plats på bussen med barnvagnen så måste vi komma i god tid. Det vet jag. Men den här dagen är vi lite sena, och mycket riktigt står det redan två andra barnvagnar vid hållplatsen.

Ingen fara, tre vagnar brukar gå in. Men då ser jag, från andra hållet kommer det en pappa med barnvagn. Han är väl inte på väg till hållplatsen?

Samma stund ser pappan mig, och han börjar raska på sina steg. Tävlingsmänniska som jag är tänker jag inte se mig snuvad – och börjar så obemärkt jag kan springa med vagnen. Flåsande hinner jag fram några sekunder innan pappan. Och undviker att möta hans blick.

Bussen kommer. De andra två vagnarna går på. Pappan vet sitt nederlag och väntar vid sidan av hållplatsen.

Jag ska precis gå på när jag i ögonvrån ser en annan mamma sladda fram med barnvagn. Med springande steg tränger hon sig in framför mig – och tar min plats på bussen.

”Ursäkta, jag måste verkligen med den här”, säger hon.

Dörrarna stängs och bussen åker innan jag hinner säga något. Efteråt kommer pappan fram. ”Det var fräckt gjort”, säger han.

Nästa buss kommer tio minuter senare.