”Färdtjänsten fungerar inte – gör något nu!”

Färdtjänst
Skribenten från Haninge tycker inte att färdtjänsten fungerar.
"Färdtjänsten fungerar inte – i stort sett varje vecka kommer den sent. Det tar så mycket kraft att aldrig veta om man kommer fram dit man ska", skriver insändarskribenten "Alltid sen ankomst" från Haninge.

Jag är en av alla dem som nästan dagligen drabbas av en färdtjänst som inte fungerar.

Ibland funderar jag på om ni ansvariga verkligen förstår vilka vi som använder färdtjänsten är?

Vi speglar samhället i stort.

I stort sett varje vecka kommer jag för sent till mitt arbete.

Vi är i olika åldrar, en del studerar andra är som jag, mitt i livet med arbete och livspussel.

Det enda som skiljer oss från dem som inte har behov av färdtjänst är att vi har någon funktionsnedsättning eller sjukdom som gör oss beroende av andra för att ta oss till och från olika platser.

I stort sett varje vecka kommer jag för sent till mitt arbete.

Inte för att jag är latare än andra eller inte lärt mig att passa tider.

Jag kommer för sent för att andra beslutat att min tid inte är lika mycket värd.

Varför gör ni det inte möjligt för oss som reser till och från arbetet att boka våra resor i förväg?

Jag betalar min skatt, bidrar till samhället precis som alla andra, men jag är i beroendeställning till er och er goda vilja att få färdtjänsten att fungera.

Varför gör ni det inte möjligt för oss som reser till och från arbetet att boka våra resor i förväg?

Detta skulle öka transparansen och möjliggöra för taxibolagen att planera hur många bilar de behöver på olika platser och tider, dessutom skulle det bli enklare att samplanera.

Gör det möjligt för oss kunder att kunna se, till exempel På Mina sidor, hur många bilar som varit försenade.

Våra kort dras ju i bilarna.

Gör det enklare för oss att påpeka när det brister.

I dag måste vi först ringa resegarantin för att eftersöka utebliven bil och sedan kontakta kundtjänst med våra klagomål.

Det är ganska enkla lösningar, men ni kanske räds ökad transparens?

Det tar så mycket kraft att aldrig veta om man kommer fram dit man ska.

Det är så ofta man känner sig livegen och förminskad.

Inte kan det väl vara meningen att jag ska sluta och leva på bidrag?

Ibland funderar jag på att bara ge upp.

Kanske jag borde sluta arbeta?

Ofta känns det som ett utnötningskrig.

Inte kan det väl vara meningen att jag ska sluta och leva på bidrag?

Alltid sen ankomst