Min lokala hjälte

Ge till organisationer i stället för till tiggare

Bläddrar i Lokaltidningen Mitt i och förvånas av att inte fler ser en gemensam nämnare. Se här: Artiklar och insändare beskriver hur folk sitter på gatan och i parker.

Någon skriver om nedskräpning, trafikkontoret kan inte städa gator då det ligger folk och sover där och hushållssopor ligger överallt. Vi uppmanas att panta burkar och flaskor men butikerna slutar att betala ut kontanter till oss som pantar. Frågan om att bosätta sig under broar och i parker kommer upp som en helt normal debatt.

Barn uppmanas att i närbutiken betala för en grillad kyckling till en dam som bor på gatan utanför. Listan kan göras lång.

Kära läsare! Sluta upp med att ge dina pengar till en tiggare på gatan. Varken du eller jag eller tiggaren är värd att leva i denna misär. Ge dina pengar till organisationer som arbetar för att den som tigger kan återvända till sina barn och sina rötter. Om du inte slutar att ge vet vi alla vad som väntar runt hörnet! Just det, ett tiggeriförbud. Svårare än så är det inte. Eller hur?

Hur svårt kan det vara?