Giftiga material har använts på lekplatser

En del konstmaterial är tillverkade av återvunnet gummi och lim och avger gifter.Arkivbild
En del konstmaterial är tillverkade av återvunnet gummi och lim och avger gifter.Arkivbild

Jag bor i Rågsved. Men det ser säkert likadant ut överallt. Under gungor och klätterställningar ligger ett lätt sviktande material som ska minska skador vid fall. Fotbollsplaner täcks av konstgräs.

Visst, man kan ha sand som man hade när nuvarande beslutshavare genomlevde sin miljömässigt, i jämförelse, idylliska barndom – sand eller barkbitar. Men varför ha någonting naturligt, när man istället kan tjäna pengar på att återvinna lite av det miljöfarliga avfall vi producerar?

Tills i dag var jag lyckligen ovetande om vad dessa konstmaterial som ska skydda våra barn (och minska behovet av underhåll) är gjorda av. Jag noterade dock att de luktar väldigt illa, när solen värmer upp dem. Av en slump träffade jag på Rågdalens parklek en av dem som arbetar med planering och anläggning av lekplatser. Jag fick då veta att underlaget består av granulerat återvunnet gummi och lim.

Återvunnet gummi kommer från uttjänta bildäck, som är bland det giftigaste vi har. Lim bör man inte heller sniffa om man är rädd om hjärnan. Lukter är inte bara lukter. Vi känner dem för att vi får in små partiklar av det som luktar i andningsvägarna. Ring trafikkontoret och miljöförvaltningen och protestera!

Såhär skrev Kemikalieinspektionen om återvunnet gummi redan 2006: ”I enlighet med Riksdagens miljömål bör material som innehåller särskilt farliga ämnen inte användas. Det innebär att granulat av återvunnet gummi inte bör användas när nya konstgräsplaner ska anläggas.”

Nu gäller det alltså även andra underlag på lekplatser. Vi måste kunna lägga skattepengar på att rätta till misstag som drabbar de allra minsta och oskyldigaste i vårt samhälle.

Inget barn ska behöva välja mellan gungor och ren luft.

Medborgare för

giftfria lekplatser

Återvunnet gummi kommer från uttjänta bildäck, som är bland det giftigaste vi har.