ANNONS

Haft barn som skolkat, rökt hasch och hängt på Plattan

Här syns vår krönikör Ingrid Johansson (höger) tillsammans med Maj-Britt Wiklund.
Här syns vår krönikör Ingrid Johansson (höger) tillsammans med Maj-Britt Wiklund.
ANNONS

Ensam i hela världen. Liten och rädd.

Så tänker jag mig att de ensamkommande flyktingbarnen känner sig när de kommer hit.

Lyckligtvis sluter välfärdssverige upp, med mat, boende – och en god man.

Maj-Britt Wiklund i Hägersten är en av många gode män som tar sig an flyktingbarn som kommer till Stockholm.

– Just nu har jag två, som mest hade jag hand om sex barn, säger hon.

Det handlar om att ta tillvara deras rättigheter, följa med till advokaten vid asylutredningen, ha kontakt med socialtjänst, skola, hålla ordning på ekonomin.

– Det dagliga ska de ju hjälpa till med där barnen bor. Men det tar den del tid. Det kan vara svårt att ha ett heltidsjobb där man inte kan ta ledigt när det behövs.

Jag tänker att det kan var jobbigt på andra sätt. Om barnen har det svårt, till exempel.

– Jag har haft barn som skolkat, rökt hasch, hängt på Plattan. Då får man engagera sig mer. Men det är en sådan tillfredsställelse när det ordnar upp sig för ungen.

ANNONS

Men sådant hör till undantagen, enligt Maj-Britt.

– Det är fina, ambitiösa ungdomar, som kommer att bli en tillgång för samhället, säger hon.

Och engagemanget ger mycket tillbaka:

– Att göra något för någon annan, att göra skillnad, det gör människan glad. Man kommer nära andra människoöden, man känner sig levande.