”Var tog den hjälpsamma vårdcentralen vägen?”

Pärlan kom ut till sist – på akuten.
Pärlan kom ut till sist – på akuten.
Vårdcentralen vägrade att ta ut en pärla ur näsan på 3-åring.

När jag torsdagen den 21 september skulle hämta mitt lilla barnbarn på förskolan i Hökarängen satt hon och grät i personalens knä. Hon hade petat upp en pärla i näsan.

Oj oj, personalen hade försökt ta ut den, men hade inte lämpliga instrument. Vad göra? ”Gå till vårdcentralen, där är de så trevliga och hjälpsamma”, tipsar förskolepersonalen.

Sagt och gjort, Full fart mot vårdcentralen. Jag berättar andfådd mitt ärende i receptionen med en hulkande treåring i handen. ”Oj oj”, säger damen i receptionen och ber om personnummer på den lilla pärlinnehavaren. Hon får personnummer.

Hon är inte listad här! Jag måste tala med enhetschefen.”

Familjen är nyinflyttad sedan januari och står i kö för att bli listad.

Men kan ni inte titta lite snabbt, flickan är ju ledsen?”

Nej jag måste fråga chefen.”

Hon kommer tillbaka efter en stund: ”Nej det går inte, ni får åka till akuten.”

Vart tog den trevliga och hjälpsamma vårdcentralen vägen? Att inte kunna göra ett undantag för en gråtande rädd liten treåring i sällskap med orolig morfar tycker jag är ynkligt. Vart tog medmänskligheten vägen? Vart är vi på väg? Hur ofta kommer små flickor med pärlor i näsan in? Det är väl bara pengar som styr.

På akuten, ett antal timmar senare, tog de bort pärlan. Det gick på en minut. Den minuten kunde Hökarängens vårdcentral kunnat ge oss.

/Ledsen och besviken morfar