Hur lågt kan man sjunka egentligen?

Hon är drygt 80 år. På 1960-talet skramlade hon ihop så pass mycket pengar att hon kunde unna sig att köpa en julkrans att hänga på dörren, till sin egen och grannarnas trevnad.

Hon flyttade till Solna. Trivdes. Och traditionen att hänga upp julkransen följde med. En alldeles vanlig liten människas alldeles vanliga lilla tradition. En tradition som gladde alldeles lika vanliga människor som hon själv.

I år hänger ingen krans på hennes dörr. En alldeles ovanligt girig person har med sax klippt ned kransen. En alldeles vanlig människa sörjer sin stulna tradition. En alldeles ovanligt sniken människa gläds och fröjdas över sin stulna krans. Hur lågt kan man sjunka i denna kärlekens och omtankens egen högtid?