”Den ‘berusade’ mannen var sjuk”

Äldrerån i Nacka, Värmdö.
Insändarskribenten förundras över att så många sa nej till att hjälpa den utslagna mannen.
Den utslagne mannen behövde ambulans – men folk sa att han bara var berusad, skriver insändarskribenten som efterlyser lite mer medmänsklighet i vardagen.

Häromveckan gick jag ut på en promenad. Jag genade genom en skogsdunge och gick ut vid en lokal genomfartsväg. På trottoaren vid busshållplatsen låg en man.

”Han är kanske död” slog det mig. Men han levde, och när jag kom fram sträckte han ut handen, som om han ville att jag skulle hjälpa honom att resa sig.

Han var kraftig och tung, hade problem med balansen, jag orkade inte få honom på benen. Bredvid låg en kasse och en käpp av sjukvårdsmodell. Mannen hade tydligen svårt att gå.

Efter fruktlösa försök att resa sig lade han sig åter ner, den här gången med huvudet vid trottoarkanten. Jag stoppade kassen under hans huvud och tittade runt efter hjälp.

Dam ville inte hjälpa

En äldre dam, dock yngre än jag, gick åt vårt håll. ”Det ligger en sjuk karl där borta som behöver hjälp. Har ni telefon? Kan vi ringa efter ambulans?”

”Aldrig i livet, jag vill inte bli inblandad”, blev svaret.

”I så fall kan ni kanske hjälpa mig att få honom på fötter?

”Det kan jag inte, jag har ischias”, svarade hon och avlägsnade sig med raska steg.

Jag ringde på dörren till ett närliggande radhus. En äldre man öppnade.

”Jag kommer” sade han efter att ha hört redogörelsen.

Behövde hämtas av ambulans

Vi gick tillsammans till den liggande mannen. Bredvid stod en ung motorcyklist med mobilen i handen, grubblande över situationen. Nu låg mannen på sidan, andades men var inte längre kontaktbar. Antingen sov han djupt eller så var han medvetslös. Den unge mannen ringde efter en ambulans.

En buss stannade vid hållplatsen och föraren ropade: ”Låt honom vara, han är nog berusad.”

Men mannen var inte spritpåverkad utan sjuk och i behov av hjälp. Ambulansen var på väg. Motorcyklisten och den äldre mannen lovade att stanna kvar och jag fortsatte med min promenad.

Jag hoppas att mannens liv gick att rädda och att den empatibefriade damen inte råkar ut för lika kallsinniga personer som hon själv när hon behöver hjälp.

Teresa Urban Täbybo