Insänt: Nackaborna är som bufflar i t-banan

Jag har oturen att trafikera Slussen i rusningstrafik varje dag. På morgonen på väg till jobbet i Nacka möter jag alla Nackabor på väg in till stan, och på väg hem till söderort möter jag samma klientel som i sin tur ska hem.

Behöver jag tillägga att norrgående perrong är värst på förmiddagen och södergående värst på eftermiddagen?

Man skulle kunna likna Nackaborna med bufflar som unisont plöjer fram i stark trupp.

Eftersom de är fler till antalet (än de som ska pendla ut till Nacka och kliver av vid Slussen) hamnar man direkt i numerärt underläge och riskerar att rammas ner av deras framfart.

Värst är det på perrongen där ingen ordning råder och där alla Nackaborna vill med samma tåg och sitta längst fram i vagnarna. I trappen ganska ordnat dock.

För en tid sedan när jag var på väg upp för trappan till södergående perrong, blev jag tacklad i trappen av en honbuffel som löpte amok och rusade ner för trappen.

Ni vet på väg mot bussarna som avgår varannan minut. Kollisionen blev kraftfull och eftersom jag tittar var jag sätter fötterna i trappor för att inte stupa, hann jag inte parera krocken.

I stället för att ramla handfallen bakåt i trappan, spräcka skallen och dö på kuppen hade jag sinnesnärvaro nog att hinna greppa tag i ledstången på min högra sida.

Knuffades därmed in i väggen/ledstången istället och kom undan med blotta förskräckelsen, en mycket öm rygg, axel och arm efter smällen.

Tänk om människor i Stockholm kunde visa samma hänsyn mot varandra som människor gör i Londons kollektivtrafik. Vilken dröm det vore.

Där ser man och hjälper varandra, säger ”sorry” för minsta lilla puff, men framförallt visar man varandra respekt och hänsyn.

Tyvärr verkar den där hänsynsgenen saknas hos de flesta som åker kollektivtrafik i Stockholm.

Det oroar mig att ju fler vi blir i den här staden som växer så det knakar, desto mer försvinner respekten gentemot varandra.

Puss och kram