Skogen skövlas där jag bor

Skogsskövlingen vid industriområdet i Älta och utfyllningen av grusgropen påverkat min familjs livsmiljö. När vi flyttade in i vårt nya hus var det bland det fantastiska händelsen i mitt liv. Det har blivit en mardröm…

Skogen är borta, den som var som en skyddsmur mot motorvägen. Trafiken på vår lilla väg är idag ibland lika tung som på motorvägen. Mina barn som går, cyklar längst Grustagsvägen har lastbilar i hög hastighet slickat förbi.

Lastbilar som dumpar, vad jag har sett, snö och avfall på den ytan de skövlade först. Trafiken överhuvudtaget på Grustagsvägen har en ökning från då vi flyttade in med garanterat 80 procent.

För mig känns detta som att ha varit i paradiset men hamnat i helvetet. Jag har väl inget emot utveckling men när det påverkar en negativt och ens levnadsstandard sjunker så…

Samtidigt har det blivit ett slagfält mellan kommuner och NCC där vi boende har en minimal betydelse. Man känner sig söndertrampad. Älta/Tyresö är mina barndomsorter som präglas av skog, skärgård och sjöar.

Nu skövlas det vi som bor här i första hand prioriterat högst! Varför jag bor där jag bor är tillgången till skog, sjö och skärgård!

Funderingarna har ofta varit att sälja och flytta.

Trött

Fakta

Vill du säga din åsikt?

Skriv om något som gör dig glad, upprörd eller fundersam. Eller varför inte hylla en hjälte?

Skriv din insändare på mitti.se/insandare och skicka gärna med bilder.