DEBATT: ”Stoppa skolkandet i Haninges skolor”

Fredrika Bremer-gymnasiet i Haninge.
Fredrika Bremer-gymnasiet i Haninge.
"Mer än en femtedel av Haninges gymnasieelever skolkar, och läget försämras. Haninge har i dag tredje mest skolkande i gymnasiet bland Stockholmskommunerna. Nu måste Haninges politiker, skolledningar och föräldrar ta krafttag", skriver Erik Wahlström, elev på Fredrika Bremer-gymnasiet.

I Skolverkets rapport om skolk i gymnasieskolan hamnar Haninge på en förskräckande tredjeplats på listan över vilken kommun 
i länet som hade högst andel elever med indragna studiebidrag.

Hela 21,4 procent av eleverna fick sitt studiebidrag indraget under läsåret 2015/2016 på grund av skolk, vilket innebär att de hade mer än fyra timmars ogiltig frånvaro på en månad.

Att mer än en femtedel av gymnasieeleverna skolkar är oacceptabelt.

Att lägga ansvaret på eleverna har inte fungerat.

Enligt rapporten har läget försämrats.

Andelen som fått sitt studiebidrag indraget låg på 14,4 procent under läsåret 2013/2014, följt av 15 procent 2014/2015.

Skolk måste tas på allvar då det, utöver missad kunskap, i värsta fall kan vara en bidragande faktor till missbruk och kriminalitet.

Att lägga ansvaret på eleverna har inte fungerat.

Därför måste nu krafttag tas från politiker, skolledningar och föräldrar för att successivt minska skolkningen.

Först måste det kartläggas varför elever skolkar.

Är den främsta orsaken elevers ointresse gentemot skolan?

Orkar ungdomarna inte gå upp om skolan börjar tidigt, eller beror det på att skolan upplevs som obekväm på grund av till exempel mobbning?

Sedan måste problemen åtgärdas.

Jag tror att en viktig del i att få elever intresserade av sin gymnasiegång är att säkerställa att de väljer rätt gymnasieprogram.

Det är trist att komma till klassrummet och se hur många platser som är tomma, vetandes att det egentligen skulle sitta många intelligenta elever där.

Därför borde studie- och yrkesvägledare samarbeta med elever och deras föräldrar i högstadiet för att komma fram till vilket gymnasieprogram som är lämpligast.

Föräldrar spelar även en central roll när det gäller att motarbeta skolkning, då det ofta är de som hör varningsklockorna först.

Jag känner flera som skolkar.

Det är trist att komma till klassrummet och se hur många platser som är tomma, vetandes att det egentligen skulle sitta många intelligenta elever där.

Skolor och föräldrar måste hjälpa dessa elever att hitta tillbaka till klassrummen, och kommunen måste bidra med de resurser och verktyg som kan behövas.

Annars kommer platserna i klassrummen att förbli tomma.

Vad tycker du? Tyck till i ämnet – eller i ett helt annat ämne! Skriv din debattartikel eller insändare här!