Min lokala hjälte

Jag förväntades göra polisens bedömningar

Insändarskribenten larmade polisen efter att ha sett en misstänkt rattfyllerist. Men polisen skickade ingen patrull.
Insändarskribenten larmade polisen efter att ha sett en misstänkt rattfyllerist. Men polisen skickade ingen patrull.

För ett år sedan så ringde jag polisen då en rattonykter kvinna var på väg att köra ifrån parkeringen i Tyresö centrum.

Men ”De hade ingen polis att skicka från stationen” som ligger bokstavligen 50 meter från brottsplatsen. Jag erbjöd mig att köra efter men de avböjde för de hade ”patruller” på väg. Den rattonyktra kvinnan kom undan.

I somras på en promenad fann jag två registreringsskyltar i ett buskage.

Jag ringde 11414 igen men de hade självklart inte tid med en sådan liten sak, men jag kunde lämna in dem på stationen.

Det var lättare sagt än gjort då de har öppet för brott i Tyresö mellan klockan 17 och 19 på tisdagar.

Söndagen den 22 februari så tog jag min hundpromenad via en gångtunnel under Njupkärrsvägen där såg jag en utslagen person sitta i blötan och se förvirrad ut.

Ja, man kan nu tycka att jag borde ha gått fram eller gjort mer men omständigheterna och allt gjorde att jag inte kunde.

Utan telefon så ringde jag först när jag kom hem till polisens länskommunikationscentral som började förhöra mig om personen i fråga. ”Är det en uteliggare?” Hur ska jag veta det? ”Ja vi måste ha en anledning och åka dit, va?” Ska jag bedöma om det är värt för er att åka. ”Ja det måste vara värt nåt att åka på och uteliggare….” Jaha, jag som ringer in ska bedöma om någon ska frysa ihjäl i blötan eller ej.

Det ska vara på mitt samvete om personen som är sjuk, hemlös eller förvirrad om hen ska få hjälp.

Om det nu är så att polisen inte åker på hemlösa/uteliggande alkoholiserade som ligger i tunnlar och skrämmer barn som kanske fått en tia att handla en tidning för och på väg hem möter denne man i tunneln. Totte kommer att bli rädd ta en annan väg och komma bort.

Eller det är min förvirrade far som i sina typiskt slitna byxor och smutsiga jacka gått och ramlat, fått en stroke.

Om någon då ringer polisen och får samma frågor.Vad hade hänt om de sagt/bedömt att din eller min pappa såg ut som en hemlös? Då hade han frusit ihjäl där i tunneln. Vi glömmer så ofta empatin när de som skall skydda det vi vill ska skyddas inte ens har tid eller pengar skydda det.

Tvivlande humanist