Jag vill inte betala för era bullerskydd

För 14 år sen, efter att ha gått på 20–30 visningar och gjort en hel del webbsökande, köpte jag ett hus i Viggbyholm. Detta trots att vissa hus i mycket bättre skick hade betydligt lägre priser.

Värför lägre priser kan man undra … just det, husen låg precis intill eller rätt nära E18 eller Roslagsbanan och jag insåg att ”flyttar jag in där kan jag ta mindre lån men jag får räkna med en hel del buller”.

Ett enkel ekvation som vem som helst kan göra, anser jag. För min del valde jag bort bullret trots några desperata försök från flera mäklare att få mig att tänka om.

Nu klagar ägarna till de husen jag valde bort på att deras ”stackars barn kan inte sova” eller på att de blir för trötta för att jobba och så vidare, och SL befinner sig i domstol.

En annan enkel ekvation är: För varje miljon kronor SL får lägga ut på bullerskydd måste biljettpriser eller stöd från våra skatter öka med en miljon. Med andra ord får du och jag pröjsa för bullerskyddsbygget på grund av några några mindre kloka människors val.

Rättvist? Det tycker inte jag. Jag börjar inse att Darwin kanske gjorde fel tolkning. Det är de som gör nånting dumt och sedan gnäller högst som överlever bäst. Ord som”mina stackars barn kan inte sova” genererar alltid sympati men märkte ni inte bullret innan ni skaffade barnen? Vad väntade ni er?

Phil

Köper man ett billigt hus nära Roslagsbanan borde man förstå att det kommer att bullra, anser Phil.arkivfoto