”Kameror bra komplement till polisnärvaro”

Erik Slottner, KD
Erik Slottner (KD), trygghetsborgarråd.
När det nu kan bli lättare att sätta upp fler kameror ökar tryggheten i stan, menar trygghetsborgarrådet Erik Slottner (KD).

I dag presenterades utredningen som syftar till att se över huruvida kameraanvändning i offentliga miljöer kopplade till kollektivtrafiken borde omfattas av undantaget från tillståndsplikten, det så kallade tunnelbaneundantaget.

Syftet med utredningen är också att säkra att myndigheternas möjlighet att förebygga, förhindra samt upptäcka brottslig verksamhet fungerar väl för att kunna skydda civilsamhället mot hot och upprätthålla allmän säkerhet samt begränsa verkningarna av eventuella störningar.

Som väntat föreslår utredningen att undantag från tillståndsplikten borde gälla hållplatser, stationer och närområden. Var gränserna för sådana områden går ska bedömas i varje enskilt fall utifrån förhållandena på platsen. Det är inte läge att agera passivt.

Tragiskt att den här sortens lagar behövs.

Erik Slottner, trygghetsborgarråd i Stockholm

På sätt och vis kan man tycka att det är tragiskt att den här sortens lagar behövs, men verkligheten har gjort den nödvändig. Som Trygghetsborgarråd i Stockholms stad välkomnar jag resultaten av utredningen. Att säkra trygga offentliga miljöer i Stockholm är min högsta prioritet. BRÅ:s Nationella Trygghetundersökning 2018 visade att utsattheten för brott mot den enskilde individen ökar.

Det handlar om alla typer av våldsbrott inklusive sexualbrott. Brottsligheten leder till stor och utbredd otrygghet. Värst är situationen för kvinnor där omkring 36 procent i Stockholm uppger att de undviker att röra sig utomhus ensamma under kvällstid. Lägg därutöver till växande problem med gängkriminalitet, terrorbrott och öppen narkotikahandel kombinerat med framväxande parallellsamhällen där människor undviker att vittna. Situationen är ohållbar.

Inte läge att agera passivt.

Erik Slottner

Med mer generösa undantagsregler kring kameraanvändning är vår förhoppning att grovt organiserad brottslighet som förekommer på offentliga platser ska minska. Studier visar att trygghetskameror avskräcker från brott och därför är de viktiga hjälpmedel i det brottsförebyggande arbetet. Minskad brottslighet bidrar i sin tur till att tryggheten ökar.

Dessutom utgör kamerorna viktiga hjälpmedel i bevisföringen av begångna brott. Det blev påtagligt inte minst i samband med att Rahkmat Akilov flydde från brottsplatsen efter terrorattentatet på Drottninggatan år 2017, då kamerorna möjliggjorde för polisen att följa hans rörelsemönster vilket senare kunde leda till ett åtal.

Jag hoppas att implementerandet av de nya reglerna ska leda till att kamerorna blir ett mer användbart hjälpmedel för att öka tryggheten. De är ett bra komplement till polisnärvaron och de ordningsvakter som vi nu storsatsar på i staden.

Med hjälp av kamerorna kan olyckor förhindras och verkningarna av eventuella terrorattentat begränsas. De är således nödvändiga i dagens samhälle där centrala platser i Stockholm visat sig utgöra potentiella mål för framtida attentat. Att Säkerhetspolisen bedömer att Sverige befinner sig på en förhöjd terrorhotnivå är en verklighet vi måste konfrontera och då är det inte läge att agera passivt.

Erik Slottner, trygghetsborgarråd i Stockholm stad