ANNONS

Min son kommer inte att ränna runt och klottra

Klottrare
Signaturen Hasse efterlyser föräldraansvar.
"Säljer man inte droger eller klottrar på stan, då minskar risken att bli mördad. Vem förstår inte det?" Skriver insändarskribenten.
ANNONS

Jag läser om gråtande mammor som saknar sina mördade söner.

Det är en enorm tragik att få sitt barn mördat. Men varje gång jag läser dessa artiklar tänker jag: Varför?

Min son kommer garanterat inte att skjutas på en parkeringsplats med droger i fickan. Han kommer inte heller att ränna runt på nätterna och klottra.

Det handlar mycket om uppfostran och att ta sitt föräldraansvar.

Skulle han plötsligt röra sig med stora summor pengar, bära märkeskläder med tveksamt ursprung, eller hänga med ”kompisar” som ger fel vibbar då kliver jag in direkt.

Att gråta ut i en tidning i efterhand är ett misslyckande som förälder.

En majoritet av skjutna/mördade ungdomar har varit involverade i narkotikahantering. Det finns således ett tydligt orsakssamband mellan att langa droger och att bli mördad. Jag förväntar mig inte att föräldrar är experter på kausalitet, men att man ältar konsekvenserna och helt undviker orsaken är förbryllande. Inte ens tidningarna tar denna diskussion om orsak och verkan. Säljer man inte droger då minskar risken att bli mördad. Vem förstår inte det? Om alla förstår det självklara, varför tar föräldrar inte sitt ansvar för uppfostran? Varför lär de inte sina barn att skilja på rätt och fel? Varför skrivs det inte om denna självklarhet?

Föräldrarna ansvarar för uppfostran, det gör inte skolan eller (den uppeldade) fritidsgården.

Det är ”världens finaste pojkar” som mördas, men att många av dem fanns med i vapen- och drogärenden hos polisen nämns inte.

ANNONS