Kommunalgrått är inte alltid fel

För färgstarkt? Pernilla Wahlgren sjöng en omdiskuterad "reklamsång" för Lidingö stad.
För färgstarkt? Pernilla Wahlgren sjöng en omdiskuterad "reklamsång" för Lidingö stad.
Lidignö stad vill vara en färgsprakande arbetsgivare.
Men en kommunal verksamhet som genomsyras av sina visioner och mål borde vara mer eftersträvansvärt än färgprakt, tycker insändarskribenten.

Lidingö stads arbetsgivarvarumärke är: ”Allt annat än kommunalgrått”.

I sin iver att tala om vad man inte är, glömmer man dock vad Lidingö stad faktiskt står för. Staden har redan ett varumärke och en gemensam värdegrund.

Det finns även en vision samt strategiska och finansiella mål.

I kontakter med såväl nya som redan verksamma medarbetare borde fokus ligga på hur väl varumärket och värdegrunden följer visionen respektive målen, hur väl de uppfylls i dag och – kanske viktigast – hur de kan uppfyllas ännu bättre imorgon.

Det kan tyckas kommunalgrått. Vad är det egentligen för fel med det?

En kommunal verksamhet som genomsyras av sina visioner och mål får en lyster av seriositet och kompetens. Det borde vara mer eftersträvansvärt än färgprakt.

Under mina drygt elva år i Lidingö stad har många av mina ambitiösa kollegor sökt sig till andra arbetsgivare. De menar att staden varken vill eller vågar tillmötesgå deras utvecklingslängtan när den inte stämmer överens med ”stadens” bild av kollegan och verksamheten.

De upplever också att nya modeller och modeord varken följs eller följs upp. Det beslutades till exempel att Lean Productions skulle införas på dåvarande konsult- och servicekontoret, trots att intresset för en bredare tillämpning saknades från stadens sida. Som ett led i effektivitetsdirektivet från den politiska ledningen beställdes en påkostad rapport av ett konsultföretag. Fastän den pekade bland annat på låg processmognad och avsaknad av ett systematiskt utvecklingsarbete, är intresset för ett sådant arbetssätt fortfarande obefintligt.

Det främsta skälet till att jag har stannat i Lidingö stad så länge är att jag alltid har sett en potential att uppnå visionen och målen. För att kunna göra det är självrannsakan viktigare än en färgglad framtoning.

Med dessa reflektioner tackar jag för mig och önskar staden lycka till med arbetet i Lidingöbornas tjänst.

Helena Koos