Kyrkogården är ingen lekplats

Det är så mysigt på Söder. Man får vara som man är. Man får ge uttryck för sin skaparförmåga och allt har blivit så extra mysigt sedan SOFO kom till.

Men, en kyrkogård är en kyrkogård och inget annat. Att nu gå till Katarina kyrkogård för att minnas sina döda eller för att bara få vara där en stund i sin tystnad är ett minne blott sedan kyrkogården har blivit en playa. Lattemammor som bara måste dricka sin latte på gräset bredvid en gravsten medans barnen leker kurragömma bland gravstenarna är helt anmärkningsvärt. Är det så att kyrkogårdar utanför Stockholm är lekplatser och det är något man tar med sig till storstaden?

Tomas Persson