(rubrik saknas)

Vill uppriktigt tacka motorcykelåkarna som röjt gåbara stigar i Skrubbatriangeln. De få gånger de själva använder stigarna kan man snällt gå åt sidan, för man hör ju dem. Men alla andra dagar är stigarna för oss flanerare. Övriga skogen är som ett plockepinn med kullfallna, brutna träd.

Tacksam hundägare