ANNONS

Så mycket positivt finns i förorterna

Rinkeby torg i Rinkeby som ligger i Järva. Bilden är tagen september 2018. Foto: Anna Z Ek
Arkivbild.
Det lokala kulturlivet måste framhävas eftersom det oftast är både starkt och förenar förorten. Bilden av förorten är inte korrekt i samhällsdebatten. Det skriver insändarskribenten Micheles Kindh.
ANNONS

Många röster har haft åsikter kring våra förorter runt om i Sverige. Särskilt förorterna kring våra större städer.

SD, althögern och ännu högre ut liksom vissa borgerliga debattörer talar gärna om no-go-zoner. Det vill säga delar av orten som blåljusfolk inte kan beträda därför att de kriminella gängen tagit över.

På vänstersidan ser man förorten som de nya väljarna, eftersom LO-kollektiven nu väljer andra partier än vänsterns partier. Tendensen finns till att trivalisera förhållanden eller anse att den sociala nedrustningen enbart är majoritetssamhällets fel. Men sanningen om förorten är mera komplex än så.

Det är sant att kriminella gäng förgiftar förorten och att det finns sociala problem som samhället delvis misslyckats med att förbättra. Men det finns också ett starkt lokalt civilsamhälle, småföretagaranda och krafter som vill förbättra förorten.

Bilden av att alla förorter skulle vara socialt nedrustade är sann. Men det har stundtals blivit bättre på vissa håll. Det finns lokala hjältar som bidrar till att försöka förbättra förorten.

Det lokala kulturlivet måste framhävas eftersom det oftast är både starkt och förenar förorten.

Bilden av förorten är inte korrekt i samhällsdebatten. Mycket finns däremellan.

Micheles Kindh, Husby Kulturkonservativ kulturskribent och redaktör, medlem i KD

ANNONS