Osköna maj

Hur känner du dig så här i den spirande försommaren? Går du omkring och njuter och luktar på blommor? Sitter du avslappat på uteserveringar och sippar rosé?

Eller är du möjligen som jag och tycker att den här tiden visserligen är efterlängtad och ljuvlig men att veckorna fram till semestern hör till årets allra stressigaste?

Många kämpar som illrar med saker som ska vara klara innan midsommar. Det är bokslut, projekt som ska bli klara och uppsatser som ska lämnas in.

Maj och halva juni är också späckade med sociala åtaganden. Föräldrar jäktar från sina arbetsplatser för att hinna med skol- och dagisavslutningar, uppträdanden med kulturskolan, picknickar med barnens idrottsförening och studentmottagningar.

Själv har jag inga barn men stressar ändå. För en odlare är det intensivt så här års med sådder, förodling och vårbruk. Härligt, men det tar tid.

Andra jobbar hårt med att få båten, balkongen och sommarstugan i sommarskick. Eller med att träna sin vinterslappa lekamen till strandkropp och förnya sommargarderoben.

Och mitt i allt detta vill vi hinna umgås och ta vara på de skimrande försommarkvällarna. För en annan stressfaktor är att man ska se till att vara lycklig så här års. Helst nyförälskad.

Så ser ju inte livet för de flesta av oss. En hel del lever ensamma i den här stan. Andra i förhållanden som för länge sedan passerat pirrstadiet.

Det är trots allt ett mindre bekymmer än den oro inför sommaren som uppstår när man inte vet om man alls kommer att ha råd med semester. Att vara ensamstående förälder, att vara utan jobb eller tvingas leva på en liten pension tvingar en att avstå från det där rosévinet som vi andra så lättvindigt beställer in när vi vill fånga in den korta och flyktiga försommaren.

Påminn mig om det nästa gång jag gnäller över att våren är stressig.