Satsa på yrkesutbildning i Haninges gymnasieskola

Insändarskribenten vill utveckla yrkesgymnasiet.
Insändarskribenten vill utveckla yrkesgymnasiet.

Gymnasieskolan har ett uppdrag att förbereda elever för fortsatta studier eller framtidens arbetsmarknad. Det är också gymnasieskolan som ska trygga försörjningen av kompetent personal för arbetsmarknadens framtida behov. Planeringen för ett nytt yrkesgymnasium har pågått sedan 2007. Nu visar det sig att majoriteten vill kraftigt minska utbildningsutbudet. Majoriteten bör därför svara på följande frågor:

Vilka prognoser av behovet av yrkeskunnig arbetskraft i olika branscher och yrken har presenterats?

Vilka samtal har förts med Företagarna, Handelskammaren och andra avnämare och hur har dessa redovisats?

Vilka samtal har förts med grannkommuner om vem som ska erbjuda vad och hur har dessa samtal redovisats?

Hur har behovet av utbildningsplatser för yrkesvux och yrkeshögskola beaktats?

Den offensiva satsningen på ombyggnation av Fredrika Bremerskolan har blivit en stor framgång. Är yrkesutbildningarna mindre värda?

En lägre andel elever inom dyrare yrkesprogram ger kommunen lägre statsbidrag i det så kallade kostnadsutjämningssystemet. Hur har detta beräknats och redovisats?

Är det slutligen god personalpolitik att presentera neddragningarna för skolans ledning och personal sista timmen innan de flesta går på sommarlov?

Chansen fanns att ett nytt Fredrik yrkesgymnasium kunde ha blivit ett ledande centrum för yrkesutbildningar på östra Södertörn. När nuvarande Fredrik byggdes för cirka 50 år sedan lockade det hit studiebesök från när och fjärran, till och med ända från Nya Zeeland. Var finns majoritetens visioner i dag?

Varför avveckling i stället för utveckling?