Skolan borde se individens behov

Ibland kan man som förälder känna maktlöshet inför den byråkrati som råder på skolan. Beroende på vilken rektor skolan har följer man regelverket olika. Ur en förälders perspektiv kan en rektor med pedagogiska kunskaper nog värdesättas högre än en med bara byråkratiska.

Vår son har nu en period inte velat äta skolans mat. Både vi och pedagogerna på skolan vill inget hellre än att han äter skolans mat och vi har försökt hitta en lösning. Rektorn ger inget annat utrymme än att han ska få sitta utan sina kompisar och äta, detta trots att all vetenskap visar på att det är viktigt att äta tillsammans med sina kompisar som barn. Själv vägrar han att äta annat än medhavd mat och då med sina kompisar i skolmatsalen. Han tycker det är mobbning att han inte ska få äta med de andra.

Man anger som skäl att maten han tar med kan bära med sig bakterier eller innehålla allergener. Man menar att allt som serveras i skolan ska vara kontrollerat och testat. Vi hade knappast tänkt skicka med någon lyxmat, bara enklast möjliga födoämnen för att han ska klara dagen. Att han offras för ett regelverk och en stor portion princip är väl bara att acceptera. Trots läkarintyg, som skulle hindra alla från att komma med egen mat, så maler byråkratin ner individen.

Jag tänker drömmande på den rektor jag själv hade i skolan när jag var liten. Han kunde mer eller mindre namnen på samtliga elever, han drog stenhårda gränser, men kunde ändra sig när det gällde individen. Jag fick själv erfara detta. Kanske finns det inte plats för sådant i dagens skolvärld? Kanske ska skolan bara drivas som en fabrik och de med någon typ av problem skickas på tippen?

Jag vill slå ett slag för de svaga i skolan, de som fastnar i byråkratin. De som aldrig får chansen för att skolan inte vill eller saknar resurser. Jag vill också ge en känga åt kommuner som sparar in på barnen och som inte vill se att vi i slutänden ändå får betala priset. Stå på er alla drabbade föräldrar, ge aldrig upp!

Anders