ANNONS

”Nya Slaktis – ett svek mot barnen”

Insändarskribenten tycker att förskolebarnen får för liten yta att röra sig på.
Insändarskribenten tycker att förskolebarnen får för liten yta att röra sig på.
"Mängden grönyta per boende är liten. Området i sin helhet är isolerat från större parker och naturområden och omgivet av hårt trafikerade bilvägar, skriver insändarskribenten om nya Slaktis.
Skribenten riktar hård kritik mot att förskolebarnen får liten yta att röra sig på.
ANNONS

Så gott som alla små stockholmsbarn tillbringar största delen av sin vakna tid på en förskola.

Det är den period i en människas liv då kroppens och hjärnan utvecklas mest och snabbast. Då utvecklas begreppsbildning och språk, och det sker i hög grad när barnen rör sig, i samarbetet mellan kroppen, ögat och hjärnan. Varje människa som upplevt den explosionsartade utveckling som ett litet barn går igenom under de tidigaste åren av sitt liv vet vad vi talar om.

10 kvadratmeter att röra sig på

Stockholms stads nya plan för Slakthusområdet är ett monumentalt svek mot barnen. Cirka 40 kvadratmeter per barn utomhus bör förskolebarn ha. Förskolegården bör vara 3 000 kvadratmeter och ligga i direkt kontakt med förskolan, skriver Boverket.

I Slakthusområdet etapp 1 beräknas varje barn få ca 10 kvadratmeter att röra sig på. Förskolegårdarna planeras på bostadsgårdar omgivna av höga hus, de flesta sju våningar. Solstudier visar att det blir mycket mörkt inne på gårdarna.

Det blir också trångt med så liten yta per barn och hårt slitage på marken. Därför får gårdarna ingen naturlig vegetation, inga träd, buskar och gräs, bara gummimattor och plastgräs.

”Vi har sett det här förut”

I de kvarter där förskolan ska ha en del av gården blir det inte mycket kvar för dem som bor i kvarteren. Men förskolegårdarna ”ska utformas för att kunna användas efter förskolans stängningstid”, står det i planbeskrivningen. Det innebär att förskolans gård inte blir deras egen.

Mängden grönyta per boende är liten. Området i sin helhet är isolerat från större parker och naturområden och omgivet av hårt trafikerade bilvägar.

Vi har sett det här förut, i Hammarby sjöstad, Hagastaden, Norra Djurgårdsstaden och Årstadal. Stadsplanerad barnmisshandel kallas det i ett gästinlägg på Svenska Dagbladets ledarsida den 16 november. Vi tror inte att arkitekterna och stadens tjänstemän vill ha det så här. Vad vill ni, politiker i exploaterings- och stadsbyggnadsnämnden?

Helena Friman, BUMS 
(Barns utemiljö i staden)

ANNONS