Min lokala hjälte

Som anhöriga såg vi vårdens brister

Svar på insändaren ”Våra patienter lider när vi inte hinner med” den 16 juli:

Aslög Bergman skrev ett inlägg som vi verkligen hoppas att de styrande läste och tog till sig av.

Vår mamma avled den 13 juli. Under den tid hon låg inne för behandling såg vi stora brister i vård och omsorg. Inte för att personalen inte var kompetenta utan för att de inte hade den tid som behövs för vård av de patienter som låg där.

Som anhörig blir man förtvivlad när man inser att en älskad anhörig inte får hjälp direkt när hon larmar. Att hon blir sittande onödigt länge i sin rullstol för att ingen har tid att hjälpa henne till rummet och till sängen. Att personalen står ut är obegripligt, de måste hela tiden gå runt med en känsla av att inte räcka till.

Är inte de som kämpat och betalat skatt under ett långt liv värda att få återbetalning på äldre dagar? De styrande har fått utbildning med hjälp av det som den äldre generationen betalat i form av bland annat skatt. Vård och omsorg måste få kosta genom att man satsar på personal och miljö.

Tack vare en underbar läkare och vårdpersonal, som ändå gjorde det lilla extra trots förhållandena, fick vår mamma ändå en någorlunda fin avslutning på sitt långa liv. Men ta Aslög Bergmans ord på allvar, satsa på vårdpersonalen så de orkar fortsätta ta hand om våra anhöriga när vi inte själva kan. De är värda guld!

Britt-Marie Kraft-Strand och Ulla-Britt Jäderberg