Min lokala hjälte

Ständigt denna besatthet vid ras

Hur många mor- och farföräldrar födda i Europa behövs det för att inte anses som invandrare? Judar började komma till Europa redan på 1200-talet, de ägnade sig åt diverse sysselsättningar; några var sekulära, ortodoxa, socialister eller liberala, de var analfabeter, författare, forskare eller bankirer. Men det var alltid det judiska som förenade dem i andras ögon. Det innebar orent blod, bacill, främmande ras.

Européernas besatthet av blod och ras går aldrig ur, till exempel i det charmiga tv-programmet ”Hej svensk!” Hur många barn i den skolklassen är födda i Sverige? Men läraren insisterar, frågar om ”deras” länder. Får kvinnor rösta i Somalia? Det bör du kunna, menar hon. I Irak, i Mongoliet? Hon slutar inte, trots att barnen säger att de inte vet något om det, naturligtvis. Varför barnen ska behöva veta det i deras ålder, det förklarar hon inte. Har du träffat en svensk någon gång, frågar programledaren. Har du någon svensk kompis? Vadå? Alla där är svenska barn, eller hur skulle programledaren kalla dem?

De ska också uppföra sig oklanderligt i t-banan så att folk inte har något att säga om ”invandrarbarn”! Och varför ska folk behöva säga någonting alls om det? De talar svenska allesammans och är 6–7 år, klart de är födda i landet och därmed svenskar. Men, ajabaja – färgen, det magiska märket – avslöjar dem.

Ja, de ska uppföra sig, inte som de helyllesvenskarna gör ibland i t-bana, häller en ölflaska i huvudet på mig? Kanske för att jag har bruna ögon, eller helt enkelt för att de inte kan uppföra sig, är döfulla och inte kan roa sig på bättre sätt?

I dag är det så med epiteten invandrare: det handlar om ras, biologi och blod. Aldrig jämställt med resten av landets invånare, sak samma vad vi gör; vi hör inte hit. Jag är rädd – det hörs numera sådana röster i Europa, fråga bara helylle-Åkesson eller de andra som uppför sig med järnrör. När den ekonomiska krisen fördjupar sig ska vi ut, om vi har bättre tur än judarna, vill säga. Jag, barn och barnbarn.

Lucyinthesky